Sök:

Sökresultat:

705 Uppsatser om Allmän princip - Sida 1 av 47

En steril reproduktion? : en analys av normerna kring adoptivförÀldraskapet

VÄrt syfte Àr att visa pÄ de normer rörande adoptivförÀldraskap som finns i Statens nÀmnd för internationella adoptionsfrÄgors (NIAs) handböcker och tidskrift NIA informerar. UtifrÄn queerteorins principer om exkludering och inkludering och forskarens Michael Lipskys teori om nÀrbyrÄkrater har vi vaskat fram hur normen för adoptivförÀldraskapet konstrueras utifrÄn det biologiska förÀldraskapet som ideal.Barnets bÀsta Àr den princip som det genomgÄende hÀnvisas till i materialet för att motivera kÀrnfamiljen som norm. Dock Àr denna princip aldrig definierad men ges innebörd genom NIAs kriterier för adoptivförÀldraskapet. Normen för adoptivförÀldraskapet Àr kortfattat den heterosexuella kÀrnfamiljen..

Är man stor och stark mĂ„ste man ta ansvar : en studie över utvecklingen av CSR-information i Ă„rsredovisningar

Vi Ă€mnar undersöka hur informationen om CSR i Ă„rsredovisningar har förĂ€ndrats sedan 1995. Syftet Ă€r att se hur informationen har utvecklats över tid, vilka nyanser som har funnits samt vilka intressenters informationskrav som har tillgodosetts.Studien omfattar en innehĂ„llsanalys av Ă„rsredovisningar. Analysen har gjorts efter en checklista som bygger pĂ„ indikatorer och principer frĂ„n GRI. Årsredovisningar frĂ„n fem svenska företag har granskats i ett tre Ă„rs intervall mellan 1995 och 2007.MĂ€ngden CSR-information i Ă„rsredovisningar har ökat stadigt sedan 1995. Fram till 2001 redovisades i princip ingen information kring mĂ€nskliga rĂ€ttigheter, företagets inverkan pĂ„ samhĂ€llet eller ekonomiska konsekvenser av CSR.

OMV?RDNADS?TG?RDER SOM SJUKSK?TERSKAN KAN ANV?NDA F?R ATT LINDRA ?NGEST INF?R MRUNDERS?KNING. En litteratur?versikt

Bakgrund: I Sverige har antalet unders?kningar med magnetresonanstomografi, MR, dubblerats sen millennieskiftet. Studier visar att ca 1?2% av alla planerade MRunders?kningar st?lls in p? grund av att patienten upplever ?ngest eller klaustrofobi. Att drabbas av ?ngest och oro i samband med unders?kningar ?r vanligt.

Traditionsprincipen: berÀttigat krav eller förlegad tradition?

Syftet med denna uppsats var att undersöka syfte samt för- och nackdelar med traditionsprincipen för att kunna bedöma om det finns goda skÀl för traditionsprincipens stÀllning i den svenska rÀtten. Traditionsprincipen Àr en princip som sedan lÀnge tillÀmpats i Sverige för erhÄllande av sakrÀttsligt skydd. Enligt denna princip krÀvs att en besittningsövergÄng sker för att en köpare ska erhÄlla skydd mot sÀljarens borgenÀrer. Traditionsprincipens berÀttigande har flitigt debatterats i doktrin och principen har blivit kraftigt ifrÄgasatt. I detta arbete har jag anvÀnt traditionell juridisk metod men dÄ traditionsprincipen inte Äterfinns i lagtext utan har tillkommit genom praxis har studiet av principen i detta arbete frÀmst inriktats pÄ praxis och doktrin.

LĂ€rares uppfattningar av individanpassad undervisning

Enligt lÀroplanen (Lgr11) och skollagen (SFS 2010:800) Àr det lÀrarens uppdrag att individanpassa sin undervisning. Dessa styrdokument Àr tydligare kring den individanpassade undervisningen Àn vad tidigare styrdokument har varit. Min erfarenhet var att detta inte gjordes fullt ut som det förvÀntades. Med detta som bakgrund ville jag undersöka lÀrares förstÄelse av individanpassad undervisning. DÀrmed blev mitt syfte att undersöka och studera lÀrares skilda uppfattningar av individanpassad undervisning.

Regel eller princip, K2 eller K3? ? Det Àr frÄgan

Den svenska redovisningsregleringen gÄr nu mot en fo?ra?ndring i och med det nya K-projektet som tra?dde i kraft den 1 januari 2014. Hela 97 % av de svenska sma?- och medelstora bolagen ma?ste va?lja mellan det regelbaserade K2 och det principbaserade K3 och detta kommer att pa?verka ba?de fo?retagare, redovisningskonsulter och revisorer. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur redovisningskonsulter och revisorer förhÄller sig till ett regel- och principbaserat redovisningsverk.

Straff- och offentligrÀttsliga legalitetsprincipen

Regler Àr befallningar frÄn normgivningsmakten som uttrycker hur den/de som regeln riktar sig mot skall och fÄr handla. Regler kan dÀrför sÀgas vara handlingsmönster. Principer Àr dÀremot regler med ?bör-sats?, d.v.s. hur rÀttstillÀmparen bör handla i ett specifikt mÄl.

Konstruktion och tillverkning av verktyg för justering av kragade hÄl

Noss AB i Norrköping specialiserar sig pÄ att utveckla system och utrustning till pappersmassaindustrin. De vill med detta examensarbete fÄ hjÀlp att ta fram ett verktyg för efterjustering av kraghÄlen pÄ Radiclone AM80/BM80 för att förhindra att lÀckage uppstÄr om kraghÄlen blir ovala. Arbetet syftar till att ta fram en fÀrdig prototyp som kan anvÀndas pÄ levererade produkter. Framtagningen av lÀmplig princip kom att bli den stora utmaningen dÄ verktygets storlek Àr begrÀnsad till kraghÄlets dimensioner. PÄ grund av kraghÄlets komplicerade geometri och varierande spÀnningstextur kunde inte teoretiska kunskaper ge svar pÄ utformningen av verktyget.

Kan ?Jag? pÄverka? : En fallstudie om inkludering av medborgaren inför en beslutsprocess i VÀsterÄs stad.

PÄverkansmöjligheterna i ett representativt system Àr normalt att rösta, kontakta en politiker samt eget engagemang i ett politiskt parti. Uppsatsens syfte Àr att precisera hur VÀsterÄs stad förhÄller sig till tvÄ idealtypiska ytterligheter och ifall beslutsprocessen Àr att betrakta som ett nÀrmande eller avvikande frÄn Dahls idealtypiska demokratidefinition. De undersökta pÄverkansmöjligheterna medborgardialog, utökat samrÄd, allmÀnhetens frÄgestund och sociala medier var av olika dignitet. Utökat samrÄd och allmÀnhetens frÄgestund betraktas som meningsfulla och som ett nÀrmande av idealet, medan medborgardialogen och sociala medier betraktas som symboliska och ett nÀrmande av idealtypen oligarki. Uppsatsens huvudsakliga slutsats Àr att det i princip krÀvs att medborgaren Àr berörd av en frÄga för att inkluderas inför en beslutsprocess.

Missbruksdoktrinen : - och huruvida EG-domstolens praxis rörande missbruk av EG-rÀtten Äterspeglar en allmÀn princip

I studien utreds EG-domstolens tolkning av missbruksdoktrinen och missbruksdoktrinens rÀttsliga stÀllning. Med missbruksdoktrinen menas all praxis frÄn EG-domstolen som behandlar missbruk av EG-rÀtten. Syftet med studien Àr dels att klargöra konceptet missbruksdoktrinen och dels att utreda huruvida missbruksdoktrinen Äterspeglar en allmÀn princip som stadgar att EG-rÀtten inte fÄr missbrukas. Studien fokuserar sÀrskilt pÄ skatterÀttsomrÄdet.För att utreda EG-domstolens tolkning av missbruksdoktrinen analyseras relevanta rÀttsfall i kronologisk ordning. Urvalet av rÀttsfall har gjorts genom en undersökning av vilka rÀttsfall som behandlas i doktrinen.

Ansvarsgenombrott : SĂ€rskilt om "processbolag"

Ett processbolag Àr ett bolag vars huvudsyfte Àr att driva en process Ät sin huvudman. Enligt huvudregeln i rÀttegÄngsbalken skall den förlorande parten stÄ för den vinnande partens rÀttegÄngskostnader. Vid det fall att en person anvÀnder sig av ett underkapitaliserat processbolag för att driva processen kan denne person vid en eventuell förlust, försÀtta bolaget i konkurs och dÀrmed undvika att betala det stora belopp som krav pÄ rÀttegÄngskostnader oftast utgör.Huvudregeln i aktiebolagslagen Àr att vare sig aktieÀgare eller nÄgon annan skall vara skyldig att svara för aktiebolagets Ätaganden. Denna huvudregel stipuleras i aktiebolagslagens 3 kap 1 §. Det har dock utvecklats en princip i praxis för nÀr undantag görs ifrÄn denna huvudprincip och man ÄlÀgger aktieÀgare eller annanmed "bestÀmmande inflytande" över bolaget ett ansvar för bolagets skulder.

Kontraheringsplikt i skuggan av avtalsfriheten

MÄlet med denna uppsats var att presentera huvudregeln om avtalsfrihet samt undantaget kontraheringsplikt, vad detta innebÀr och i vilka situationer en sÄdan plikt föreligger. Vidare har kontraheringspliktens motiv behandlats samt frÄgan om det förekommer en oreglerad kontraheringsplikt utformad som en allmÀn princip. Vid författandet av uppsatsen har lag, förarbeten och doktrin anvÀnts, Àven rÀttspraxis har anvÀnts i den mÄn det funnits lÀmpliga fall. Avtalsfrihet innebÀr att individen Àr fri att bestÀmma om denne vill ingÄ avtal, med vem och om vad. Kontraheringsplikt begrÀnsar avtalsfriheten och innebÀr en skyldighet att ingÄ avtal.

Konstruktion av genus i Karlskronas pingstförsamling

Uppsatsen undersöker utifrÄn Tillys (2000) teori om bestÀndig ojÀmlikhet hur kön utgör en organiserande och hierarkiserande princip inom Karlskronas pingstförsamling. Studien Àr kvalitativ och metoderna observation och intervju har anvÀnts..

Konstruktion av genus i Karlskronas pingstförsamling

Uppsatsen undersöker utifrÄn Tillys (2000) teori om bestÀndig ojÀmlikhet hur kön utgör en organiserande och hierarkiserande princip inom Karlskronas pingstförsamling. Studien Àr kvalitativ och metoderna observation och intervju har anvÀnts.

?Det viktigaste Àr att fÄ leka? : Om tillhörighet, makt och kön som organiserande princip i fyra förskolebarns livsberÀttelser.

Enligt Konventionen om barnets rÀttigheter och LÀroplanen för förskolan har barn rÀtt att göra sina röster hörda och bli lyssnade till. Hur detta ser ut i praktiken och vad som krÀvs av den vuxne för att samtal med barn ska fungera ömsesidigt Àr vad denna studie försöker inringa. UtifrÄn samtal och deltagande observationer under tio dagar av tvÄ femÄriga pojkar och tvÄ femÄriga flickor vid en förskola har fyra ögonblicksbilder, kallade livsberÀttelser, tolkats fram. Syftet Àr att undersöka hur barnen gestaltar sin livsberÀttelse i samtal och samspel och vad som framstÄr som viktigt i deras liv vid undersökningstillfÀllet.Studien utgÄr frÄn hermeneutisk tolkningslÀra, narrativ teori och ett relationellt psykologiskt perspektiv. En problematisering ges av begreppet barnperspektiv, vilket Àr centralt för förstÄelsen av barns livsvÀrld.

1 NĂ€sta sida ->